Dvärgbandmask

Rävens dvärgbandmask – den som smittar till hund och kan överföras till människa

*Finns i större delar av Europa, främst i alptrakterna i Centraleuropa. *Den har sorkar och andra smågnagare som mellanvärd. *Den kan smitta människan via kontakt med husdjurspäls och intag av obehandlade bär eller svampar. Men det krävs en mellanvärd för att smitta djuren. * Smittad hund uppvisar sällan symtom. *Masken är ca 1,5-4 mm lång.

*Masken sätter sig fast i huvudvärddjurets tarm – där den livnär sig på djurets tarminnehållet och producerar ägg, som sedan följer med värdens avföring. *Mellanvärden får i sig dessa ägg – genom att söka föda på ”smittad mark” alt. äta avföring från smittat djur. I mellanvärden utvecklas maskäggen sedan till larver. *Vidare sprida smittan genom att ett köttätande djur får i sig dessa larver när de äter mellanvärdsdjuret. I huvudvärden utvecklas larverna till maskar som producerar nya ägg. Och cirkeln är sluten.

*Äggen tål kyla väldigt väl – dör inte vid frysning! *Äggen kan dessutom ”överleva” länge utanför värddjuret. (Äggen kan klara sig i över 2 veckor i minus 20 grader). *Varken ägg, larv eller mask överlever kokning. *Parasiten är svårbehandlad hos människan. I Europa dör ett antal människor varje år p.g.a att de smittas och fått behandling för sent. *Varje år smittas ca. 1 person/ 1 miljon invånare i Europa. Siffran är 10 gånger högre i de hårt smittade alptrakterna. Dvs. 1 person/ hundratusen invånare. *Räv är det vanligaste huvudvärddjuret. Men  även andra köttätande djur t.ex. hund, katt, lodjur, varg och mårddjur kan bära på smittan.